måndag 20 april 2009

En fanfar

En fanfar tvekar inte.
Den drar fram varelser.
Ur gömslena har de kallats.
Vak upp, vak upp!

Men där kommer också
en morfar, skräddare Karlsson
och en moster från Brasilien.
En gammal klasskamrat
som minnet gjort god,
en och annan som glömskan
snyggat till och satt
försonande drag på.
Huvud och hjärta,
axel och axel.

Det kan vara min morgon
eller tillvarons kväll.
Antingen har människan vaknat
eller har den trötta historien
tillåtits somna.
Det fanns så mycket mer.
Ofattbara möjligheter som
inte blev.

Fanfaren profeterar om mer,
om det som kommer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar