kanske för evigt

i artikeln på papper
som berättade om
den stora sorgen
berget, mörkret, klyftan
där på bladet
stod en trädörr på glänt
genom en springa
smög ljusväsen

de formerade sig
skyddande runt huvudet
på kudden
där mitt barn just somnat in

för natten,
kanske för evigt

frågor

isen hann knappt
lägga sin hållbarhetskontur
på barnets fråga
då en vuxen klev ut
med grova kängor
trampade igenom
den sköra hinnan

sedan dess gapade hål
i alla frågor
som försökte de tvinga in luft
under glesa vingar
innan de ens krupit fram
ur sitt mörka gömsle

Det som räknades

de tänkte själva:
framåt, uppåt
inåt, utåt
bortåt

andra vill ha:
mera, större
längre, högre
bättre

det som räknades var:
mest och störst
längst och högst
bäst!

kraften i svaghet
och brist
tog ingen hänsyn till.

Som alla vet

just det
eller hur
så att säga
och alltså, alltså
som alla vet
med säkerhet
liksom och så
som så
du vet va
typ