Rötter

ordstaplarna blir till alltmera djärva
utsträckta stormande torn
att greppa högre ting
men - envisa med att rasa
att sträcka sig
mot himmelens sfärer
för att nå marken

slusatsens tröst
belyst av logiskt sken
sjunger den som vill lyfta
nå det ovan är
refrängen om fallandet
att handlöst nudda jorden
och slå rot