dramakomedi

vill du mig något
så träffas vi här
påstod datorn
som hela tiden
höll på med annat

skärmen stirrade utforskande
på ett blekt ansikte
och dansande fingrar
avläste människan som
en öppen bok
en vandrande dramakomedi
oförmögen att veckla ut
sina vingar

fotfäste II

repet tvinnat
vid vissnande enar

kyrkklockornas ljuva allvar
regnade över skyddsrummen
fru Karlsson till soluppgången,
sa vitklädda rösten
snart är det någon annans tur

de ännu hörande blundade
golven orkade inte med
sökarnas skor

kvart över
for vetenskapsprofeterna
till väders som ballonger
från ett uttjänt party

ingen vågade berätta om
övertygelsehistoriens orkidéer
som retuscherats bort
från de gregorianska
promemoriorna

under attack

i ryggraden kördes
den sylvassa repliken in
skulderbladen attackerades
av viskningars stenskott
varningstexter brändes in i nacken
med lögnens laser

ansikte mot ansikte
logs och nickades det
vänligt som ogenomtränglig barrikad

påbjuden, pålitlig och bärkraftig
som nattens spröda is

under attack
ska västportalen noga stängas
så att ryggen är fri
från sylvassa stenskott
och ansiktet vädjande
kan vändas mot öster
med en bön
för dem som inte förstår

även om

ett gott, började deltagarna lite trevande
nytt, sa festfolket med mera övertygelse
år, underströk firarna ovanligt energiskt
som om något hade hänt
just då
från den ena stunden
till den andra

allt är som det brukar vara
minut läggs till minut
även om vi plötsligt
drar efter andan
fyllda av förväntan

stenkyrka

Se Guds kyrka byggd av sten
fylld av himmelsk glans, starkt sken
Människor blir systrar, bröder
vinet, brödet där dig föder
Till hans bord du bjudits in
- varmt blir hjärtat, tron blir din

psalmton

Varje år ett jubelår
sommar, höst och vinter, vår
Stolt och solig står vår kyrka
där Gud skänker alla styrka
Vi får samlas natt och dag
drivna av Guds kärleks lag

vara buren

sträck ut händerna
och ta emot framtiden
så stort att man hissnar
ett barn vilar
i trygga händer
nyfött och sårbart
de gamla texterna
vibrerar av änglars sång
det största har skett
i det enklaste stall
ett barn är fött
varje förälder vet:
det är ett mysterium, ett under

gudomligt är barnet som
bär himmelriket med sig
det sägs att detta barn
ska kallas Jesus
kan visa vem Gud är
vill väcka kärleken till liv

i julens gudstjänster
läggs ett liv, en framtid
i våra händer
värmen och tyngden
från barnet vi håller om
rör vid allt som glömts
och gömts i själens djup

se, starka händer bär
så kan varje Guds barn
ung som gammal
veta sig vila tryggt
vara buren