Förlust

under ytan bär jag mig
ett verkligare jag
mera sant
i storm och regn

mörka dagar
hälsar den gamle på
hans förlust
min längtan

han förtärde, förträngde,
så smiddes halsjärn
irrandets folk
tvingades ut
på jakt efter väg
marken vandrade
långt om länge
under slitna fotsulor

hans förlust
min längtan