Lidandet

eget lidande
fyller nuet men
av andras anas
alls ingenting

medvetslöst uppfångar
sjätte sinnet
alls ingenting

med besked
vaknar medlidandet
ur ständig sömn
vakar så i nätter
och dar

att veta mycket
och lida med
knäcker strån
och böjer ryggar

att veta allt
viss om bördornas tyngd
blev för den som bär
en undergång