babbel från Babel

i samma rum
vid samma bord
satt kommittén
de närvarande stirrade
frånvarande i bordet
de läste och bläddrade
i papper

mörka blickar utväxlades
ingen kunde göra sig förstådd
inte någon, ingen enda
trots att man hade ordet
inte ens när det fanns något
att säga

slocknade repliker
bildade askhögar i hörnen
meningar trillade som oätbara
gula ärtor
babbel från Babel

och mannen
med de lila tändstickorna
kunde inte få fyr
på de eldstungor han skådat
i en dröm
men lyckades i desperation
bränna ner ett fundament

När änglarna sjunger

fåglarna ringer
till himlen
med digitala intervaller
på forntida trådar
för telefoni
de byter position
med tackamhet
till synes på jakt
efter det sanna mönstret
som låter närvaron
surra i fötterna
när änglarna sjunger

Drömmen om frihet

örngottet minns
andra huvudens drömmar
en tvätt mer eller mindre
utplånar inte fotsteg i snö
trappor som aldrig tar slut
löpningar som frusit fast

en förstaupplaga tvingas
leva ett andrahandsliv
overkligt i skugga
av rörliga bilder
från ingen mans land
och det är ingen dröm
den exploderar
färgas av den längtan
där tanken färdas till
ett fritt rike